Vi tror att ett tillgängligt samhälle är ett mer hållbart samhälle.
Mängden video på internet har ökat kraftigt de senaste tio åren och det finns inga tecken på att det kommer att minska.
Därför har vi tagit fram en bok om tillgänglig video med ambitionen att göra det enkelt för dig att kunna anpassa dina filmer så att så många som möjligt ska kunna ta del av dem, oavsett funktion.
Tillsammans skapar vi video för alla.
Tillgänglighetslagen - Vad gäller?
I Sverige finns en lag som heter Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service.
Det är ett oerhört långt namn, vilket gör att de flesta kallar den något kortare, exempelvis DOS-lagen, webbtillgänglighetsdirektivet eller tillgänglighetslagen.
Vi har valt att kalla den tillgänglighetslagen eftersom det är lättare att förstå vad det handlar om, en lag som ska garantera att något är tillgängligt.
Lagen bygger på WCAG
WCAG är ett ramverk för webbtillgänglighet framtaget av W3C, standardiseringsorganet för internet. WCAG är indelat i tre nivåer: A, AA och AAA. Ju högre nivå, desto mer tillgänglig. Varje nivå har ett antal riktlinjer som ska följas.
Tillgänglighetslagen bygger på att din webbplats ska uppfylla åtminstone AA.
WCAG reglerar allt som finns på din webbplats, men i den här texten kommer vi bara att prata om vad som gäller för video.
För mer information på svenska kan du titta på DIGGs webbplats Webbriktlinjer.
Nivå A
WCAG nivå A kräver att videon undertextas och syntolkas eller att det finns en textversion.
På nivå A kan du alltså ersätta syntolkningen med en textversion.
Nivå AA
Lagen kräver denna nivå -
undertextning och syntolkning.
Din video måste också vara tillgänglig i ordets mest grundläggande betydelse, alltså finnas på en webbplats som är lätt att navigera och kunna styra innehållet även med begränsad motorik. Webbplatsen ska också kunna uppfattas av människor med begränsad kognitiv- och sinnesförmåga.
Här krävs teckenspråkstolkning.
Även om lagen bara kräver AA, så finns det fördelar med att även göra teckenspråks- och textversioner.
I grund och botten handlar det om alla människors möjlighet att uppfatta din film oberoende av funktionsnedsättning. Du gör inte tillgänglig video för att följa en ny lag, du gör den för att alla ska kunna ta del av den.
Nivå AAA
DIGG, tillsynsmyndigheten
Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG) är ansvariga för att granska svenska offentliga webbplatser med hänsyn till tillgänglighetslagen. Det betyder dock inte att man ska se DIGG som en läskig kontrollmyndighet, utan mer som kunskapscentrum och några som kan hjälpa till. Då lagen precis trätt i kraft kontaktade vi DIGG med några frågor om hur se de ser på sitt tillsynsuppdrag.
1. Vad har DIGG för uppdrag när det kommer till tillgänglighetslagen?
DIGG har tre uppdrag när det gäller lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Det första är ett tillsynsansvar.
Vi ska ta emot anmälningar om bristande tillgänglighet i digital offentlig service och även utföra övervakning.
Andra är ett främjandeuppdrag som innebär att vi ska främja webbtillgänglighet inom den offentliga förvaltningen.
Det tredje och sista är föreskriftsrätt, vilket innebär att vi tar fram de föreskrifter som kompletterar lagen med närmare detaljer.
2. Hur kommer ni att arbeta för att stötta offentliga organisationer så att de uppfyller lagkraven?
Vi har tre primära sätt att stötta offentliga aktörer:
a. Information på webben: om lagen och dess krav (på digg.se) samt mer ingående om hur man går tillväga (på webbriktlinjer.se).
b. Vår e-postlåda webbtillganglighet@digg.se där vi försöker svara på konkreta frågor.
c. Vi håller också utbildningar i den mån vi mäktar med.
3. På vilket sätt utövar ni ert tillsynsansvar och finns det några sanktioner om man bryter mot lagen?
Vi tar emot anmälningar om bristande tillgänglighet via vårt anmälningsformulär på digg.se. Dessutom ska vi övervaka 300-400 webbplatser och 16 appar per år. Resultatet ska vi redovisa till EU-kommissionen och brister som vi upptäcker vid övervakningen ska leda till tillsynsärenden. Vid tillsyn är vår förhoppning att vi ska kunna lösa det mesta i samförstånd och dialog med de offentliga aktörerna.
Om det inte fungerar har vi rätt att förelägga om att vidta åtgärder. Hjälper inte ens det kan vi förelägga en gång till och då finns det möjligheter att förena föreläggandet med vite enligt viteslagen.
Vanliga frågor om tillgänglighetslagen
Måste alla våra filmer syntolkas och undertextas?
Lagen är väldigt tydlig där, all film som publiceras ska vara tillgänglig. Det går, men är svårt, att göra undantag från lagen och hävda att det är särskilt betungande att göra vissa anpassningar. Det kan handla om fall där målgruppen är väldigt begränsad eller användningstiden väldigt kort.
Måste filmer på intranätet syntolkas och undertextas?
Ja. Lagen gäller för all digital kommunikation, även intranät.
Måste vi syntolka och undertexta enkla filmer vi gör själva?
Även dessa filmer måste tillgänglighetsanpassas. Har filmerna en väldigt begränsad målgrupp så ska arbetsbelastningen för att göra anpassningen ”vägas mot fördelarna för personer med funktionsnedsättning”. Det går, men är svårt, att göra undantag från lagen. Det gör man då genom att hävda att det är särskilt betungande att göra vissa anpassningar. Detta ska motiveras skriftligt i er tillgänglighetsredogörelse. Se paragraf 12 i lagen.
Finns det något test för att kunna kontrollera om en film följer tillgänglighetslagen?
Vi på Tillgänglig Video erbjuder granskning med hjälp av våra utbildade syntolkar och undertextare. Kontakta oss gärna. Du kan annars vända dig till intresseorganisationerna eller direkt till myndigheten med tillsynsansvar, DIGG.
Vad gäller för äldre filmer som vi gjort?
Tillgänglighetslagen är inte tillämplig på digital service som utgörs av förinspelade tidsberoende medier som offentliggjorts före den 23 september 2020.
Vilka WCAG-krav berör video?
De som oftast hänvisas till är:
1.1.1 – Non-text content,
1.2.1 – Audio-only and Video-only (prerecorded)
1.2.2 – Captions (Prerecorded)
1.2.3 – Audio Description or Media Alternative (Prerecorded)
1.2.5 – Audio Description (Prerecorded)
1.4.2 – Audio Control
1.4.11 – Non-text contrast
Måste livesändningar syntolkas och undertextas?
Själva livesändningen är undantagen. Men när den laddas upp för visning räknas den som förinspelad och ska göras tillgänglig ”utan onödvändigt dröjsmål”. 14 dagar är den absoluta bortre gränsen, så undertextning och syntolkning bör ha gjorts långt innan dess. Lagen gör undantag för ”tidsberoende livesändningar av nyhetskaraktär”, men undantag ska alltid kunna motiveras.
Gäller lagen även för film som publiceras på sociala medier?
Kort svar: ja. I lagen står det “Digital service som tillhandahålls av en offentlig aktör genom en teknisk lösning som står under tredje parts kontroll ska, så långt det är möjligt, följa tillgänglighetskraven…”. På ren svenska innebär det att är det möjligt att ladda upp undertextning och syntolkning så ska det göras. Är det inte möjligt så får man göra undantag. En av de större plattformarna som idag saknar stöd för undertexter är Instagram. Där får man istället bränna in texten.
Hur gör vi med filmer som saknar ljud och bara har text i bild?
För dessa filmer rekommenderar vi en enkel speaker som läser upp allt som står i bild. Om bilderna fyller en funktion kan speakern även beskriva dessa. Glöm inte att undertexta speakern!
Måste filmer vara syntolkade och undertextade innan de publiceras?
Filmer ska vara tillgängliga ”direkt” när de publiceras, undantaget med max 14 dagar gäller bara för liveinspelningar. Men du kan hävda “oskäligt betungande” om det är väldigt bråttom att få ut filmen direkt och på så sätt skjuta lite på tillgänglighetsanpassningarna. Å andra sidan kan man då resonera, om filmens innehåll är viktigt och måste ut direkt, bör inte alla kunna ta del av det?